HÄR KAN DU TA DEL AV NEDERVETIL HUMOR. TRYCK PÅ BILDEN

 Texten är från  Nedervetils församling 250 år Jubileumsbok och Christer Forsstöms text  "Nedervetilhumor - en livsattityd" (hela texten finns att läsas i boken på sid 281)

Nedervetilhumor - en livsattityd
MÅNGA FÖRVÄNTAR SIGatt nedervetilbon skall vara slagfärdig och rolig i alla sammanhang. Den som kommer från Nedervetil skall ha lustigheter och dråpliga historier på lager att leverera på beställning. Nedervetilhumor är ett begrepp.

Nedervetilhumor -  men vad är den?
Ja, den är väl likadan som all annan humor. Det är att se det komiska i olika situationer, kunna ge svar på tal och absolut aldrig bli svarslös. I Nedervetil kan man skämta om allt. Det finns  ingenting så allvarligt att det inte går att skämta om det. Det är kanske det som är utmärkande för Nedervetilhumorn. Dessutom finns den med över allt och i rikligt mått. Livet i sig självt är givetvis allvarligt, men kan man se ljusglimtar och hitta något att skratta åt blir det mycket lättare att leva. Det har man i våra dagar insett och det finns  t.o.m. utbildade skrattkonsulenter vars uppgift är att få folk att skratta. Ett gott skratt förlänger inte enbart munnen, utan också livet, påstår konsulenterna. Nedervetilbon kan också skratta åt sig själv, men som alla andra vill han eller hon nog skratta åt någon annan.

Vad är då orsaken?
Dialekten är helt klart också en bidragande orsak till att historierna och de kvicka infallen låter bra. Det är många som skrattar bara enbart av att nedervetilbon öppnar munnen för man tycker att dialekten i sig är lustig. Att försöka översätta roliga historier till högsvenska misslyckas för det mesta. Den humor som fötts på nedervetilsvenska skall berättas på orginalspråket.

Humor i kyrkliga sammanhang
Även i kyrkliga sammanhang har humorn haft, och har alltjämt, en given plats. Detta beroende på att många av kyrkans tjänare har varit stora humorister. Av prästerna är framför andra F.W. Neunstedt, Hemming Kankkonen, Erik Wentin och Anders Store kända för sina slagfärdiga uttalanden. De är alla karlebybor och hade karlebyhumorn med i bagaget när de kom till Nedervetil. Men även närpesfödde C.A. Vester gjorde en del humoristiska uttalanden som ännu lever kvar.
Det andliga har man alltid tagit på stort allvar, men ifall prästen kan skämta så är det givetvis tillåtet för andra. Vår herre har fått höra mycket skratt och glättighet också i sakrala sammanhang. Missionsauktionerna i församlingshemmet under Erik Wentins tid är välkända för humorn som flödade bl.a. när prästen och väktaren Sven Lidsle "munnhöggs". En journalist påstod ett år att hon varit på alla revyer i trakten, men inte skrattat och haft så roligt någonstans som på missionsauktionen i Nedervetil församlingshem.

NEDERVETILSBONS GUD förstår humor
Ifall han inte från början gjorde det, så har han med åren insett att det är en livsattityd hos nedervetilbon och att den är så djupt rotad att ingen bot finns. Nedervetilbon är som han är och det har säkert vår Herre acceptert.
Här ges några exempel på humor i olika kyrkliga sammanhang.

• Det är läsförhör i Jolkka. Prästen ställer en fråga och en pojke ger den korrekta svaret:- Se Guds Lamm som bortager världens synder. Nästa år råkar det sig så att samma pojke får exakt samma fråga och han svarar:- Se Guds Får som bortager världens synder. Prästen påpekar då att det skall vara Lamm och inte Får. Pojken ser förvånad ut och med bondpojkens sakkunskap svarar han:- He så va lambä i fjool e fååre i åår.
   
• Ant har inte uppfört sig till belåtenhet i skriftskolan. Han kommenderas in i drängstugan för att få en åthutning. Prästen är arg och ger Ant en uppsträckning och slår med pekpinnen i en gammal soffa för att ge kraft åt sin förtrytelse. Ant blir inte skrämd, utan tittar på soffan och säger helt lungt:- He dambar!
   
• En man är på 1950-talet i skogsarbete i Sverige. Han berättar målande när han återvänder om vad han sett och upplevt. På en begravning beskriver han likkistorna i Sverige som avviker från de svartmålade trälådor som var vanliga här:- Ti va köurå, hadd ribbå på nååtä å såå gårr bikväm uut.
   
• Fjalar gör elinstallationer i samband med en renovering i prästgården. Han har på gång ett annat arbete i en av byarna. När man ringer därifrån till prästgården och vill få honom att komma och göra arbetet färdigt svarar Fjalar:- Ja måst noo verk jär ännu ein tiid. Ni ha jo komi ti naaslags juus. Jär i prästgåålä lever di i follständigt mörker.